calm cool collevtive mode. this is how it should be. when everything dont matter.

att stressa upp sig över saker som inte har nån betydelse är meningslöst men ändå gör folk det hela tiden.

saker som hänt är inget man kan ändra på. alla har vi varit unga och mindre intelligenta.

men att sen lära sig leva med det är inte altid så lätt. men man måste.

a wise woman once told me:

Om du inte får ut det du har innom dig, så kommer det innom dig att förgöra dig.

det är så sant. man kan inte hålla på att bära på all skit. måste få ut det och släppa det.

I think I know what I should do.

hade det inte varit för min familj så hade jag inte varit kvar. vad är det för vits egentligen?

jag hatar allt och alla. finns ingen livsglädje. finns inget att se fram emot.

hoppas fan världen går under i år.

människan förtjänar inte att befinna sig på denna jord.

är så jävla trött på fan allt.

fattar inte att jag äns försöker kämpa mig igenom.

varför känner jag mig så kvarglömd?

varför känns det som att det är saker folk inte vågar säga?

varför behandlas man så illa när allt man har gjort är att ställa upp för alla andra?

jag har alltid funnits där för mina vänner. varför finns inte dom där nu när jag behöver det?